söndag 6 juli 2014

Lite intervaller, eller snarare fler...

Har haft det lite segt att komma igång med träningen, känt mig sent och fått lite ont i kroppen.
Se tidigare inlägg...

Dessutom har jag hela veckan haft AC-förkylning, ni vet den där förkylningen man får av att ha AC på i sovrummet när man är på semester, så det har inte blivit någon träning på nästan en vecka.

Men igår läste jag något som jag tog till mig av. Tror att det egentligen var ett tips för hur man kunde träna löpning medans man rehabade löparknä. Det hela gick ut på att springa intervaller långsammare (men i gott tempo) än vanligt fast fler repetitioner så man fick vila innan man fick ont hela tiden. Tänkte att jag kunde ta till mig det och se hur det föll ut.

Sagt och gjort så började jag fundera lite på hur många, vilken sträcka och vilken hastighet. Jag valde att köra 1000-ingar, köra dom i 4:30 (vilket visade sig vara lite för fort just idag) och någonstans mellan 10 och 15 stycken. 1 minut gå-vila mellan varje och ca 2 km uppv i skogen + ca 2 km nerjogg efteråt.

Allt började bra, uppvärmningen gjordes i lugnt tempo följt av lite dynamisk rörlighet sen satte jag igång. Innan maran så körde jag 6-7 km i 3:55-4:00-tempo med 3-4 km uppv och lika mycket nerjogg efteråt så jag trodde nog att det hela skulle vara ganska lätt men.....

...redan på andra intervallen började det kännas sådär tungt i andningen och benen kändes oinspirerat sega men jag bestämde mig för att trots allt försöka köra åtminstone 10 stycken, förutsatt att jag inte fick känningar eller ont i kroppen. Anledningen till att jag ville fortsätta var att jag trots att jag blev så seg hann återhämta mig på varje vila.

Så jag körde på, ingen smärta men lite stelhet i vader och efter 10 intervaller så kände jag mig klar, bara ca 2,5 km hemjogg kvar. Konstigt nog så kände jag en viss svullnad i knäet under hemvägen, ingen smärta men lite sådär uppsvällt som det kan kännas ibland så hemma blev det kalldusch på vaderna, ordentlig stretch och sedan en varm skön dusch.

Nu några timmar senare känner jag mig sådär skönt trött i kroppen, ingenting speciellt i knäet så jag räknar det här passet som ett steg i rätt riktning :-).

Så känner jag mig varje pass för tillfället....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar