Tävlingsrapport Tunnelloppet 2014 - ett unikt lopp

Detta blev ett unikt lopp på flera sätt.

Innan start, en massa gula västar :-)

• Dels är det ju ett unikt tillfälle att springa i norra länken, det lär inte hända igen.
• Dels att springa med så många andra människor på så begränsad yta, kommer inte heller hända så många gånger.
• Till sist var det för första gången någonsin som min inställning och mina förväntningar inför ett lopp inte hade någonting med resultat, tid och prestation att göra. Jag hade redan innan loppet bestämt att genomförandet skull bara bygga på den unika upplevelse jag förväntade mig.

”Jaja Anders, vi känner dig, såklart du försökte springa fort ändå. Så fort du såg tiden för första kilometern så var det där med upplevelse kört, sen var det bara tidsjakt igen. Eller hur?”

Ja, det är inte helt orimligt att tro det så därför valde jag (hör och häpna) att springa utan klocka.

”Jaha, utan GPS på klockan menar du? För du tog väl mellantider vid varje km-markering ändå?”

Nej, helt utan klocka. Naken så att säga. Jag känner ju mig själv också och för att inte ens bli frestad så valde jag bort egen tidtagning. Dock är vissa vanor svåra att bryta så det blev ett flertal tittningar på den tomma vänstra handleden J

Vad gav då detta för mervärde?

1. Att springa på känsla, att kunna reglera tempot utifrån kroppens signaler är en skön upplevelse. Ändå gjorde stämningen och adrenalinet att det gick nästan lika fort som ett tempopass på milen brukar gå.
2. Jag kunde sakta in lite vid varje konstverk, varje extra underhållning och faktiskt uppleva allt ordentligt. Som sagt, det kommer inte igen.
3. Att inte behöva spurta sista 1-2 km för att försöka kräma ur det sista var otroligt skönt. Gick i mål trött men inte på något sätt slutkörd.
4. Slippa stressa eller bli frustrerad över hur dåligt ”höger-regeln” fungerar. Sakta kryssa fram när jag ville och/eller vänta på en lucka utan att fundera på hur mycket tid jag tappat.

Så loppet då:

Vi valde faktiskt att ta bilen då hela familjen skulle med. Fick ändå parkering ca 10 minuters gångväg från startområdet så det var ok. Medan fru och son gick och käkade lunch stack jag ner till starten och värmde upp lite (fast mest slappade jag, skulle ju inte springa så fort idag).

Hade långa tajts och en långärmad funktionströja av tunnare modell att springa i + mössa (åkte av snabbt) och de obligatoriska västen och handskarna (även handskarna åkte av efter 3-4 km). Som överdrag hade jag min gamla, gamla, gröna överdragströja som numera ska värma någon annan hoppas jag.

Laddad? Sista gången i min gamla gröna tröja.

Startproceduren var lite strulig. Tidigt insläpp, fram till ett första stopp där jag av någon anledning höll på att dras med i startgruppen framför min (fick halka tillbaka in i rätt startgrupp med påföljd att jag hamnade längst fram, bra det J ).

Sen bar det iväg. Några rusade, några gick men flertalet kom iväg bra. Banan är egentligen ganska lätt att förklara:

• Först lång nerförsbacke.
• Sedan ganska lång uppförsbacke.
• Följt av en ganska lång nerförsbacke.
• Åter en lång uppförsbacke som slutar i en vändning.
• Lång nerförsbacke.
• Lite, lite platt löpning.
• Lång uppförsbacke som slutar i vändning.
• Lång nerförsbacke.
• Kort, kort platt löpning igen.
• Kort uppför med vändning.
• Kort nerför.
• Sedan ganska lång uppförsbacke.
• Följt av en ganska lång nerförsbacke.
• Till sist en lång uppförsbacke som slutar i en brant knicks upp till mål.

Det som gjorde banan intressant var alla konstverk, extra händelser och det lite spännande att springa i en tunnel.

• De bästa var (utan inbördes ordning): 
• Konstverket Vinter – med konstgjord snö, fantastisk upplevelse. 
• Special-ljus – gjorde att alla västar lystes upp ordentligt, coolt.
• Salsatrummorna – hög volym men vilket drag. 
• ”Andra sidan är ni klara” – ”Jajamensan fattas bara” som löparna skrek vid vändpunkten – den som drog igång det borde få något extrapris.

Så ett häftigt lopp, en unik upplevelse och ett skönt genomförande.

Den enda kritiken jag kan känna såhär några dagar efteråt är att det var fegt av arrangören att förlänga loppet till 1 mil, som alla andra lopp. Varför kunde det inte få vara 9,3 km eller liknande? Varför måste alla lopp vara samma gamla sträckor? Det hade varit perfekt med en unik distans, t ex det 9,4 km långa tunnelloppet – engångsupplevelsen.