- Simningen går riktigt bra, se mer nedan.
- Löpningen går ganska bra, jag kan inte riktigt springa de pass jag vill men trots att kroppen blir riktigt trött så återhämtar den sig snabbt.
- Innebandyn går skit.
- Specialträning (mestadels löpning, men lite innebandy) funkar inte alls. Intervaller och tempopass blir inte alls vad jag tänkt mig.
- Grundfysiken finns där, jag kan springa halvsnabbt länge och jag återhämtar mig bra.
Allt som allt är det varken hackat eller malet... ...eller kanske både och, jag vet helt enkelt inte.
Mina senaste pass är väldigt talande för den frustration och den blandade känsla jag har runt min träning nu.
- Förra måndag morgon körde jag ett riktigt bra simpass. Bra både tekniskt och fartmässigt. Kändes som det bästa pass jag gjort sen jag började simträna.
- Tisdag eftermiddag, pigg och utvilad så skulle jag köra tempo. Milen på ca 44 inklusive 2 km i >5:00/km som uppv och sedan 5 km på låga 20 och sista 3 på 13-14.
Orkade inte alls, efter 3 km i 4:05-4:10/km blev den 4:e km på 4:20 och sedan var jag tvungen att ta en "vilo-km" på 4:50 för att sedan lyckas avsluta med 4:00. Milen blev iaf på ca 44. Joggade sedan hem ganska knäckt. - Dan efter var jag återigen återhämtad och körde innebandy. Fysiskt inga problem men jag spelar som en kratta.
- Kort simpass (teknik) torsdag och sedan vila fredagen för att vara laddad inför lördagens pass.
- Lördagen var ett intervallpass. 6*1000 m i tänkt fart 3:50-4:05. Banan är lite ojämn, lite uppför och motvind udda km och sedan tillbaka på de jämna så det brukar diffa 10-15 s/km.
Tiderna blev inte så dåliga (4:02, 3:57, 4:07, 3:58, 4:08, 3:53) men känslan var att det var för fort och jag var helt matt i kroppen. - Redan på söndag (idag) förmiddag var jag ok att köra ett hårt simpass. Jag perssade både min bästa sim-km (28 minuter), längd under ett pass (1550 m) samt snittfart under ett pass (29 minuter/km).
 |
| Dagens rekord-pass :-). Kan någon förklara varför RK alltid vill ha motionscykel på mina simpass? |
Jag kan ju själv räkna ut att jag säkert simmar för mycket och springer för lite för lite för att främja mitt milen sub40 försök, men ändå. Hur kan kroppen reagera så olika?
Dessutom säger ju Stefan Larsén att alternativ träning är bra för oss amatörlöpare i sin senaste ledarkrönika på RW (läs här om du vill) och det har jag ju klart gjort den här vintern.
En veckas slalom i lagom tempo är min alternativträning just nu. Men nu drar trädgårdsfixarsäsongen igång. Nä skämt åsido, just nu är jag 100%löpare.
SvaraRaderaAlpin åkning tycker jag absolut kan räknas som alternativ träning. Du håller oftast på ett par timmar i stöten och åker man några "hela backen"-åk så får man en hel del mjölksyraträning.
RaderaKanske ingenting som regelbundet ger så mycket för löpningen men som en veckas avbrott är det absolut att räkna med :-)
Hej
SvaraRaderaHar samma känsla som dig, har tränat på bra hela vintern, med någon form av konditionsträning varje dag. Vill springa mer men har lite problem med hälar och fötter. Men i rodden, har det som för dig och simning, gått fantastiskt bra. Utan intervaller eller något "upplägg" har jag kört på 5 km hela tiden, i Augusti med ungefär 130 i medelwatt, ikväll ny toppnotering, 229. Fast det är klart att om man börjar med någon ny form av träning så utvecklas man rätt snabbt i början.
Det bara så paradoxalt, att det man satsar minst på går det bäst i. Har det att göra med avslappnad inställning, eller vad tror du?
Mvh/Nisse
Tror att du har dubbelrätt där Nisse.
RaderaDels utvecklas man ju snabbt när man börjar med något nytt och samtidigt har man en mer avslappnad, förlåtande inställning som kanske gör att man inte spänner eller låser sig.
Omväxling förnöjer iaf, eller hur?
Jag tror att det livet utanför träningen som "spelar dig ett spratt", ni har ju precis fått tillökning - grattis! Hur är det med sömnen t ex? Det är en stor omställning och jag tror - det är ju individuellt såklart - att det är en stor omställning och att det i det läget inte fungerar så bra att t ex pressa på så mycket med löpningen. Uvecklingen i simmningen kan ju precis som nu varit inne på kanske förklaras med att utvecklingskurvan är brant i början.
SvaraRaderaTack för en nyanserad bild Staffan. Kan mycket väl vara som du skriver att det är omställningen som är boven i detta fall. Även om jag tycker att jag får sova ganska bra och får ganska ok med vila och ganska ok med tid till träning så är det en klar förändring.
RaderaNu lyckades jag faktiskt få till ett riktigt bra pass i måndags vilket var skönt på många sätt och till helgen är det tävlingspremiär, två sjöar runt i Sumpan.
Detta såklart beroende påkom något oförutsett händer vilket det alltid kan med små barn.