Slå ditt PB - utveckling av receptet!

Ibland läser jag gamla inlägg och upptäcker att jag vill vidareutveckla dem, ändra på dem eller diskutera dem igen. Det här är ett av dessa inlägg.

I höstas publicerade jag ett inlägg om hur jag ser på upplägget när man som löpare vill slå sitt PB. Nu känner jag att jag har en del tillägg till det inlägget och med tanke på att tävlingspremiären närmar sig så känns det rimligt att ta upp frågan igen.

Det första som saknas i originalet är min definition av PB. När jag skriver om PB här och i det förra inlägget så menar jag ett PB som visar personen max, inte ett PB som kanske är den bästa tid du gjort men som trots det är en bit ifrån vad du kan prestera.

Det andra tillägget blir att jag inte alls tycker att man måste ha som mål att slå sitt PB, eller för den delen att man måste tycka att ens PB ska visa det allra bästa man kan prestera. Det finns måna mål och många definitioner som alla är rätt och riktiga. Precis som jag skriver i mitt inlägg om mål. 

Personligen anser jag dock att följer du mina råd så har du en stor möjlighet att sätta PB'n som visar ditt max.

Så här tycker jag att du ska göra:

1. Gör en analys av vilken fart du behöver för att slå ditt gamla PB och som är rimlig, var det t ex länge sen du slog ditt rekord och du har tränat jättebra så kan du ha ett större spann mellan målet och det gamla rekordet. Ex, ditt rekord på milen är 46:30 men du är i form så ditt mål är 42:30. Du ska alltså springa i 4:15 per km.
2. Dra bort mellan 5 och 15 s från farten, beroende på hur långt lopp du ska springa (5km-mara). Ex, 4:15-0:05=4:10. Det ska du starta i.
3. Ta avstämning varje km i början så du inte springer snabbar (du startar ju offensivt nog ändå).
4. Håll i tempot så länge du orkar, och sedan lite till. Har du gjort analysen i punkt ett bra så kommer du att vara riktigt trött mot slutet av loppet, sista 2-3 km på milen och det är då det bestäms om du slår ditt PB eller inte. Tänk på att du orkar mycket mer än vad din hjärna vill orka.
5. När du börjar tappa, vilket är det troliga med denna taktik, så håll i ändå. Tänk på alla tröskelpassen, alla intervaller där du sprungit de sista repetitionerna och varit riktigt trött. Du överlevde ju dem och nu är det tävling, använd allt det extra adrenalin du har i kroppen. Bit ihop.
6. Njut av ditt nya rekord :)

När jag skrev detta inlägg hade jag ett halvår av några bra tävlingar med flera bra resultat varav Kungsholmen runt HM var det bästa men bara ett av flera nya PB. Därför nyanserade jag inte inlägget alls.

Under hösten så lyckades jag på flera tävlingar göra felaktiga analyser i punkt 1 och samtidigt öppna ytterligare lite för fort vilket gjorde att gång på gång tog slut, främst mentalt, och inte orkade fullfölja. Allra sämst gick det på Stockholm HM där jag verkligen misslyckades.

Som tur var lyckades jag avsluta säsongen med två bättre tävlingar, dock på lite olika sätt. Hässelby där jag gjorde en perfekt analys och ett riktigt bra genomförande.... ....fram till 8,5 km då det plötsligt tog stopp, men... ...det berodde inte på dålig planering, jag var helt enkelt inte i rätt form den dagen. Det andra loppet var Tunnel run som jag valde att genomföra som ett upplevelselopp och vilken upplevelse det var, riktigt kul.

Så nu på söndag börjar årets tävlingssäsong och jag ska verkligen försöka använda mig av erfarenheter och lärdomar från förra året (+ en riktig bra träning såklart) för att sätt ett par PB även detta år.

Förra årets premiär, i år ska det bli bättre!

Nu kör vi!